Liksom resten av Sverige har vi minusgrader, blåst och snö här nere i Skåne. Men ut och gå kan man så klart göra ändå! Häromdagen blev det ett par tre mils promenad till Broby i detta vackra vintriga landskap.

På väg mot Broby passerade jag Olingeån och fick dessa bilder tagna.

Hoppas att det går bra för er alla!
/Jan

Nu är tältet på plats! Det är ett Nallo GT från Hillebergs och jag har redan provsovit en natt i det vilket gick alldeles utmärkt. Det här är ett otroligt lätt tält som väger under 3 kilo och därför används av exempelvis klättrare, jägare eller fotografer som alla bär med sig mycket utrustning och därför behöver tänka på vikten. Samtidigt ska dessa tält klara av rätt tuffa förhållanden, såsom platser ovanför trädgränsen under samtliga säsonger, så jag behöver inte oroa mig för att det inte ska tåla det svenska vädret från och med maj och ett par månader framåt. 

Lite väl kallt här i Skåne just nu. I och för sig är vi fortfarande i vintermånaden januari, men för min del gör det ingenting alls om det är några plusgrader när jag är ute och går.
Ha det gott allihopa! / Jan
 

Med bara 122 dagar kvar till start förstår ni säkert att i princip all min fritid används för att förbereda mig för mitt vandringsprojekt. Jag har tidigare skrivit om hur jag sitter med kartor och försöker mäta ut dagssträckor på 4,3 mil. Det som är lite problematiskt med detta tidskrävande (men roliga!) arbete är att få reda på om man överhuvudtaget får vandra längs vissa vägsträckor. Exempelvis pratade jag med en person på Vägverket som nog trodde att man fick gå längs E10:an mot Kiruna – åtminstone om man gick i diket…  Jag måste så klart vara säker på att jag får gå de vägar jag tänkt och nu ska jag ägna mig åt att studera cykelkartor, eftersom man bör får gå där man får cykla, eller hur?

Att få hem det tält och den vagn jag har beställt (och nu är det nära!) ska bli jättespännande. Då kan jag äntligen börja provpacka för att se hur mycket jag kan dra med mig, såsom den hög med frystorkad mat jag har införskaffat.

För några dagar sedan gick jag 4,3 mil här hemma i Skåne. Vandringen tog sju timmar, men då blev det ingen paus eftersom det var lite för kallt för att stanna och äta och jag därför intog hamburgaren i rörelse. Kändes så skönt att det gick så bra att gå den här sträckan – att kroppen håller är ju en förutsättning för att jag ska ta mig till toppen!

Och nu några kort från den dagen:

Att kanta vägar med träd började man med redan på 1600-talet i Frankrike. När idén kom till Sverige i mitten på 1700-talet anlades alléer framförallt i anslutning till adelns herrgårdar, men under 1800-talet blev det i Skåne även vanligt att trädkanta vägar ute i odlingsbygden. Hur som helst är det vackert, inte sant?

Det här är inte en alltför ovanlig syn när man är ute och går här i Skåne. Tänk att ett så litet djur som en mullvad (de är bara omkring 10-15 centimeter och väger ca ett hekto) har en sån energi att göra så många gångar och högar!

Vattennivån är som synes hög i Helge å. Vattendraget kommer från några sjöar i södra Småland och rinner efter omkring 20 mil senare ut i Hanöbukten. Kristianstadsbladet meddelade i veckan som gick att läget ännu så länge inte är kritiskt vad gäller översvämning, trots att vattennivån för närvarande är 1,33 meter högre än vanligt.  Allt hänger på om det tänker börja regna eller snöa ordentligt i Småland den närmsta tiden, så det får vi hoppas att det inte gör!

Varför har jag inte gjort det här tidigare? Jag har hittat en så bra fotvårdare här i närheten och det stämmer verkligen att hela kroppen mår bra när fötterna gör det!

Vi hörs snart igen!

Ha det så gott till dess!

/Jan

 
Hoppas att ni hade er ett riktigt gott slut på 2011. Jag önskar nu att vi alla har ett riktigt toppenår framför oss!  

I veckan som gick hade jag ett möte med Anders Andersson, VD för Thage Anderssons Byggnads AB - företaget som jag arbetar för och som gör min vandring genom Sverige möjlig genom sin sponsring. Jag är så stolt och glad över den entusiasm som företaget stöttar mig med i det här projektet. Anders Andersson planerar till och med att gå den första vandringssträckan tillsammans med mig!

Det är inte bara jag som går fort, så gör även tiden och nu är det bara ett halvår kvar tills jag ska påbörja min vandring. Förutom att hålla mig i gångbar form så ägnar jag fortfarande mycket tid åt studier av kartor. Jag har fått tips om att använda mig av cykelkartor, eftersom de kan påvisa vilka vägar som inte är alltför hårt trafikerade. Ett annat tips jag har fått är att gå tidigt om morgnarna för att på så sätt slippa trängas på vägen med bilar. Fler tips tas så klart tacksamt emot!   

Avslutningsvis vill jag önska er en mycket trevlig 1:a advent. Jag är så glad för varje snöfri dag som går för närvarande, men det är klart att lite frost i trädgrenarna inte skulle störa för att få till lite julestämning.

Den 26:e september drog Korpens stegtävling igång och den senaste månaden har jag därför gått
som aldrig förr. Vid femtiden om morgnarna är det ganska mörkt ute och därför behövdes
pannlampa när jag skulle vandra i en timme och fyrtio minuter till jobbet.

Lag Hedvall & Co hette det utmärkta gångarlag jag ingick i tillsammans med 9 andra arbetskamrater 
från Thage Anderssons Byggnads AB. Jag kan stolt meddela att vi efter fyra veckors stegande kom på 
41:a plats av 1 079 tävlande lag! För egen del gick jag i snitt 29 209 steg/dag, det vill säga totalt
817 852 steg under tävlingens gång och det räckte till 22:a plats av 7 782 deltagare, och nog är jag
nöjd med det . Mest nöjd är jag ändå så klart med mina lagkamrater - tack allesammans för en
strålande insats! (och för att ni inte blev arga på mig när jag skickade mina "peppande" sms
om att ni måste ut gå).

Det känns bra att vara på gång!
  

Jag drar fortfarande omkring på min kakellastade vagn under mina
vandringspass, men nu är det inte långt kvar tills jag ska införskaffa
vagnen som jag ska dra min packning på genom Sverige. Jag passar
därför på att visa det (förhoppningsvis) sista kortet på mig med
kakelvagn.

Efter tusentals steg behövs det vilopaus innan det är dags att gå in
och fortsätta studera kartor för att hitta den rakaste och därmed 
raskaste vägen mellan Sveriges lägsta och högsta punkt.

Hoppas ni har det bra i höstmörkret!   

Jag är uppvuxen i Vaxholm som ligger omkring en halvtimmes bilfärd från Stockholm (fast det beror förstås på hur fort man kör de 34 kilometrarna). Numera bor det ca 11 000 personer här och knappt hälften av dem bor på Vaxön som är den mest tätbefolkade av kommunens hela 70 öar. Jag tänkte nu ta er med på en promenad jag gjorde tvärs över Vaxön en något gråmulen dag i höstas.

På västra Vaxön finns Eriksö Friluftsområde med badplats, camping och ett motionsspår jag sprungit många kilometrar i. Längst ute på udden hittar man dessa skyltar för alla båtresenärer att ta del av.

Eriksö Maren är ett litet träsk som är ett viktigt tillhåll för grodor,salamandrar och fuktälskande växter som älggräs och svärdslilja. Fast så här på höstkanten är det förstås inte så värst mycket växt- eller djurliv på gång, men lite vackert är det allt ändå.

Även på den lilla ön Pannkakan var det lugnt denna dag, men på våren och försommaren kryllar den av häckande sjöfåglar.

Arkitekten Cyrillus Johansson har ritat det vattentorn som uppfördes i Vaxholm 1923. Numera är tornet privatbostad och man kan tänka sig att de som bor där har en härlig utsiktsplats allra högst upp i sitt hem.

I idylliska Norrhamnen finns förutom fina hus Vaxholms hembygdsmuseum som under sommarhalvåret har trädgårdscafé med galet goda kakor och finemang utsikt.

En av Vaxholms mest besökta sevärdheter är Kastellet. Det var i mitten på 1500-talet som Gustav Vasa bestämde sig för att det skulle byggas en befästning i Vaxholm för att kunna kräva tull av passerande båtar, men också för att skydda inloppet till Stockholm. 1719 blev Kastellet attackerat av ryska galärer, men efter ett starkt bombardemang från fästningen och örlogsfartyg som spärrade farleden så gav sig ryssarna av och några fler försök att inta Stockholm har inte gjorts. Numera finns här museum och café - som också förstås har galet gott fika.

Tack för att ni följde med på denna Vaxholmsvandring!
     

Så här års är det inte svårt att motivera sig att gå ut och gå när både väder och omgivning är så vackert. Hoppas att ni också har möjlighet att komma ut och promenera - bra att börja träna nu om ni kanske ska göra mig sällskap någonstans på vägen under min Sverigevandring.

Ha det gott!